Kyrkobalkar

Hägnaderna kring kyrkan kallades i äldre tiden kyrkbalkar. Dessa måste hållas ganska höga och stabila för att skydda området kring kyrkan från tex. kringströvande djur. Underhållet av muren var uppdelad på gårdarna eller gårdsgrupper på det sätt att varje gård hade sin bestämda del av hägnaden. De öppningar som fanns i muren kallades luckor, t.ex. “lijklukan” (likluckan) för liktransporter och “Stombslukan” som var öppningen mot Stommen. I det äldsta dock stämmoprotokollet står år 1675 “uthwidgades lijklukan och gjordes 2ne portar”. År 1687 spökets och upplagades alle kyrkiolukorna”. År 1688 gjordes följande anteckning för kyrkobalkarna.
”Antäckningh på Kyrkiobalkarna som the följa i ordning på varandra.

Under 1700-talet tas frågan om reparation av kyrkobalkarna ofta upp på sockenstämmorna. År 1777 hotades med böter för de gårdar som inte lagat sina balkar före midsommardagen. Då beslutades också att var och en skulle plantera träd vid sin balk till kyrkogårdens prydnad. År 1782 beslutades “at låsar förswarlige och dode anskaffas till alla kyrkoportarne för at hägna Kyrkogården och även de aflednes Kwarlefwor. Men som berättades, at sådana låsar förr varit, men blifwit af illa sinnade människor sönderbrutna, som tykts skett endast för at skaffa sig en genare wäg, så utsattes nu 1 riksdaler specie i böter för sådan åwärkan, hwilka penningar skola till Kyrkan hemfalla.”

Det blev tydligen inte någon ordning på den 1777 beslutade trädplanteringen för 1785 återkommer man på sockenstämman i ärendet. “Blev öfwerenskommit, at träd nästkommande höst skola tid Kyrkobalkarne planteras 8 alnar emillan hwart, som förrättas af intressenterne uti Kyrkobalkarne gemensamt på har sida. Sedan at frid hållas på Kyrkogården, så at de dödas ben må hwila i trygghet, utan at kastas från ena stället till ett annat, hwaröfer Kyrkowäktaren alt till Tron sjungen är Sön- och högtidsdagar heller alfwarsamt tillsyn, men Klåckaren dess emellan, som hafwer nycklarne till Kyrkoportarne, och sommartiden får begagna sig af gräsväxten därpå.”
Vid Walborgsmässo Sockenstämma 1788 ”blef anförda något om de felaktige Kyrkogårdsmurarne och resolverades at felaktigheten skall rättas af dem det tillkommer. Likaledes åtog sig Klåckaren, at hädan efter bättre hägna Kyrkogården än hittills, samt pålades ånyo Kyrkowägtaren tid förlust af sin årliga lön, at har söndag under Gudstjänsten haffa noga utseende därpå, at intet grafwarne då måtte af skadesdiur upprivas.”
10 år senare, år 1798, var kyrkobalkarna uppe till behandling vid “Walborgsmässo Sockenstämma”. “Beslutades, att alla Kyrkobalkarna skola innom Midsommars tid, tid bot af 1 Rdr för hwarje interessent, som försummar sin skyldighet, sättas i försvarligt och lagligt stånd därför, at intet hinder här emot må utstå, så skola Soknamännen nästa onsdag, som är d 23 Maij, här på kyrkogården sammanträda för at kännas vid de stycken, som dem af ålder varit tilldelas. Äfwen åtogo sig Soknemännen at samma dag kyrkogården från sten ränta. Slutligen blef öfwerenskommit, at hwarje gård skall nästa höst tid sin tilldelta balklängd plantera tienlige lövträd.”

tillbaka